Vad menas med fyllnads­grad?

Fyllnadsgrad används av SGU för att beskriva grundvattennivån i förhållande till samtliga tidigare uppmätta eller beräknade nivåer, oavsett tid på året.

Vid SGUs redovisning av fyllnadsgrad delas nivåerna in i sju klasser från extremt låg till extremt hög. Fyllnadsgraden är alltså extremt låg när den aktuella nivån är nära eller lika med det hittills lägsta registrerade nivån (oavsett årstid) och vice versa för extremt hög fyllnadsgrad.

I vissa diagram redovisas istället fyllnadsgraden som percentiler där noll indikerar att nivån är lika låg som den hittills lägsta registrerade och 100 när den är lika med den högsta registrerade nivån. Percentilvärdet anger att en viss procentandel av observationerna ligger under percentilen i fråga. Till exempel innebär 10-percentilen att 10 procent av observationerna lägre än 10-percentilen. Följaktligen är 90 procent av observationerna högre än 10-percentilen. Ett vanligt exempel är medianvärdet, som är lika med 50-percentilen, vilket innebär att 50 procent av observationerna är lägre än 50-percentilen.

I figuren nedan visas ett exempel med samtliga beräknade grundvattennivåer mellan 1961 och 2019 för en av SGUs nivåstationer i Motala (60_46). Som synes är det vanligare att grundvattennivån är på vissa djup under markytan än andra. Till höger visas skalan för percentiler för dessa observationer. Till exempel kan man konstatera att 5-percentilen är vid -2,2 m och 20-percentilen är vid -1,15 m. Att använda percentiler är ofta ett praktiskt sätt att beskriva hur en observation förhåller sig till andra observationer, speciellt om observationerna inte jämnt fördelade vilket ofta är fallet med grundvattennivåer så som i exemplet nedan. I figuren visas också SGU:s indelning av fyllnadsgrad med sju klasser från extremt låg till extremt hög enligt bestämda intervall för percentiler. I just detta fall skulle exempelvis en nivå på -1,0 m klassas som en låg fyllnadsgrad medan -0,7 m skulle klassas som normal.

Vertikalt stapeldiagram med svarta staplar för grundvattennivå i meter under markytan
                    på y-axeln och antal beräknade värden på x-axeln.
                    Y-axeln börjar från minus 3,5 meter nedtill och slutar på strax över 0 upptill.
                    Bakgrunden i diagramytan är indelad i sju
                    klasser för fyllnadsgraden med mörkbrunt längst ner benämnt med extremt låg grundvattennivå och
                    vidare uppåt med brunt för mycket låg, gult för låg, vitt för normal, ljusgrön för hög,
                    grön för mycket hög och mörkgrön för extemt hög.
                    Diagrammet visar att de flesta beräknade värdena hamnar i intervallen för mycket hög, hög, normal och låg fyllnadsgrad.
Fördelning av beräknade grundvattennivåer för SGUs nivåstation 60_46 i Motala samt klasser för fyllnadsgrad.

Eftersom fyllnadsgraden endast jämför nuvarande grundvattennivå med tidigare observationer är det inte desamma som grundvattenmagasinets totala vatteninnehåll. Exempelvis kan fyllnadsgraden vara extremt låg eller noll vid en tidpunkt utan att grundvattenmagasinet i fråga är tomt eller att det inte går att ta ut mer vatten. Dock är en låg fyllnadsgrad en tydlig signal om att magasinet inte innehåller lika mycket vatten som det brukar vilket kan vara viktigt vid riskbedömning.

Liggande bild som visar grafik med tvärsnitt på berggrund, vatten, luft.
                    I nedre tredjedelen av bilden visas berggrund i grå färg. Två grundvattenmagasin visas i blått,
                    till vänster ett litet och till höger ett stort.
Illustration av förhållande mellan fyllnadsgrad, grundvattennivå och totalt vatteninnehåll i grundvattenmagasin.

Figuren visar två fiktiva grundvattenmagasin. I det lilla magasinet i morän (till vänster) är det relativt stor skillnad på högsta och lägsta registrerade grundvattennivå. När fyllnadsgraden är noll, det vill säga vid lägsta registrerade grundvattennivå, finns det dock en del vatten kvar i magasinet. I det stora magasinet i grus (till höger) varierar grundvattennivån relativt lite. I detta fall är det mycket vatten kvar i magasinet vid fyllnadsgrad noll. I praktiken är det inte möjligt, annat än undantagsvis, att redovisa grundvattenmagasinens totala vatteninnehåll eftersom det kräver mycket omfattande platsspecifika undersökningar av magasinens egenskaper och storlek.

Senast uppdaterad: 2020-06-11