Vad är stora och små grundvatten­magasin?

SGU delar ofta upp grundvattenmagasin i stora och små vid redovisning av grundvattennivåer beroende på att de har olika förmåga att lagra grundvatten och reagerar olika på nederbörd, vattenuttag och torka.

Ett grundvattenmagasin definieras ofta som en avgränsad del av marken varifrån det är möjligt att ta ut grundvatten. Ett vanligt exempel är en mäktig rullstensås med sand och grus som till exempel kan avgränsas nedåt av berg och åt sidorna av jordarter som morän eller lera. Ett annat vanligt exempel är ett tunnare lager med morän ovanpå berg. Även berget i sig kan vara ett grundvattenmagasin. Egenskaperna kan skilja sig avsevärt mellan dessa magasin.

Små magasin har en relativt liten förmåga att lagra grundvatten beroende på att de antingen har en begränsad andel porer i marken som är möjliga att fylla med vatten eller att magasinet i sig har en begränsad storlek. I och med att de små magasinen är begränsade reagerar de snabbt på förändringar i nederbörd och torka. Förändringar i grundvattennivå syns ofta redan inom något eller några dygn efter regn i små magasin, och grundvattennivån kan i små magasin kan variera flera meter under ett år. Det är vanligt med små grundvattenmagasin i morän och urberg, men de finns också i andra geologiska miljöer där mängden porer är begränsad. Små magasin är mycket vanliga i Sverige.

Foto från liten höjd som visar skärgårdskust med blandade träd i förgrunden nedtill,
                    små öar med klipphällar i mitten och överst en klarblå himmel.
Små magasin med tunna jordlager och urberg.

Stora grundvattenmagasin har en större andel porer som kan vattenfyllas än små magasin och reagerar därför långsammare på förändringar i nederbörd och torka. I stora magasin finns ofta grundvattenytan på ett större djup. Det påverkar grundvattenbildningens förlopp, där det kan ta månader för infiltrerad nederbörd att nå grundvattenytan. Grundvattennivån varierar vanligtvis några decimeter inom ett år men kan variera desto mer mellan olika år. Stora grundvattenmagasin förekommer till exempel i större sand- och grusavlagringar (rullstensåsar) och i vissa områden med sedimentär berggrund. De täcker en relativt liten andel av Sveriges yta, men de är mycket viktiga för den kommunala vattenförsörjningen på många håll i landet.

Foto som nedtill visar blandning av brun sand och mindre stenar i en sluttning och
                    ovanför syns höga tallar på mossbeväxt terräng och ljus molnig himmel.
Stort magasin i rullstensås med sand och grus.

Drygt en miljon permanentboende personer är idag beroende av enskild vattenförsörjning (egen brunn) från grundvatten, antingen från grävd eller borrad brunn. Nästan all enskild vattenförsörjning tas från små magasin, men vattentillgången i små magasin är ändå ofta tillräcklig eftersom den bara försörjer ett mindre antal hushåll. Närmare hälften av landets befolkning är anslutna till kommunal vattenförsörjning av grundvatten. Beroende på antalet anslutna hushåll eller andra vattenanvändare kan typ av grundvattenmagasin variera. Det är vanligt med kommunala vattentäkter i stora magasin som sand- och grusavlagringar eller sedimentär berggrund men det förekommer också kommunala vattentäkter i urberg.

Linjediagram med grundvattennivå i meter under markytan på y-axeln och årtal på x-axeln.
                    Diagrammet har vit bakgrund och en linje som varierar måttligt i y-led för stort magasin samt en
                     linje för litet magasin som har stor variation i y-led. Variationen för det lilla magasinet
                     är någorlunda regelbundet.
Typiska variationer i grundvattennivå i litet och stort magasin.

Egenskaperna för små och stora grundvattenmagasin som beskrivs ovan är generella och varierar över landet. Olika geologi, närhet till ytvatten, dränering, uttag och infiltration är alla exempel på faktorer som påverkar grundvattenbildning och grundvattentillgång.

Skillnaden mellan små och stora magasin. Kajsa Bovin förklarar.

Senast uppdaterad: 2020-06-11